Love of life

Med 18 år fyllda och förnuftet i högsta hugg (eller?) har jag börjat överväga dethär med tatueringar. Jag måste erkänna att jag är ganska sugen. Samtidigt fasar jag över om jag kommer tröttna.

Något stort kommer inte på fråga. Den första tatueringen jag någonsin tyckt var snygg är denna:

Jag tycker fortfarande den är fin, men nej aldrig att jag skulle vilja ha den på min kropp hela livet. Den tar liksom upp för mycket plats. Och blommor? Supergulligt, och säkert jättesnygg på stranden ända fram tills jag fött barn och huden är slapp. Blommorna kommer "vissna".

Men de enda ställena på kroppen jag kan tänka mig ha en tatuering är:

- Handleden
- Nacken

Om jag någonsin tatuerar mig kommer det antagligen bli ett bäst-citat på latin. Självklart har jag någon gång sett en tatuering man vill ha så hiimla mycket (Sabinas är typ världens finaste?!). Det kommer nog ta tid innan jag bestämmer mig för motiv, om jag nu överhuvudtaget skulle gadda mig.

Skrev precis en lista på saker jag aldrig skulle märka min kropp med, men jag skippar den då jag befarar att det kommer uppröra and so on. I'm a nice gaaaal!